Monthly archives: September, 2016

Vapen och skytte – Del 2

 

Det finns fyra olika klasser på kulvapen och det är dessa:

  • Klass 1: En patron som är klass 1 måste väga minst 9 gram och ha en anslagsenergi om minst 2700 J på 100 meter, och det skrivs ut som E100. Det finns dock ett alternativ på att kulvikten ska vara minst 10 gram och värdet för E100 är mist 2000 J. En studsare i klass 1 ger dig tillåtelse att jaga alla svenska viltslag.
  • Klass 2: En kula som ska räknas till klass 2 måste väga minst 3,2 kg och värdet för E100 måste vara minst 800 J. Det är tillåtet att jaga allt med ammunition i klass 2 förutom älg, hjort, vildsvin, björn, säl, mufflon, varg, visent och myskoxe.
  • Klass 3: En kula som räknas till klass 3 måste väga minst 2,5 kg och värdet för E100 måste vara minst 200 J. Självklart så får du även inte jaga de djuren med klass 3 ammunition som du inte får lov att jaga i klass 2. De djur som du inte heller får lov att jaga med klass 3 är rådjur, bäver, lo och järv. De djur som du får lov att skjuta är räv, grävling, hare, mårdhund, skogs- och fältfågel, gäss och änder, och även de som är godkända för klass 4.
  • Klass 4: För att en kula ska räknas till klass 4 så finns det ingen minsta kulvikt och här mäts inte anslagsenergin i E100, det man gör är att utgå från energin vid mynningen istället. I klass 4 så får du bara jaga mindre djurarter som till exempel mård, mink, iller, vildkanin och måsfågel. Du får även använda klass 4 ammunition vid grytjakt efter grävling, räv eller mårdhund.

Vad är skillnaden mellan olika kalibrar? Kalibern är patronens diametermått. Man mäter kalibern på ett kulvapen genom att mäta mellan två motstående bommar i loppet, med ett hagelvapens kaliber fastställs enligt ett gammalt system från tillverkning av eldrör till kanoner. Patronerna till ett kulvapen betecknas oftast kalibern genom att ange loppkalibern x hylsans längd, till exempel 8×57 JS.

Finns det olika typer av hagelammunition? Ja, det finns det. Hagelammunition är en hylsa som är fylld med så kallade hagel, gjorda av antingen bly eller stål. De finns i olika storlekar, vikter och längd – det beror på vad för vapen du har och vad du ska jaga. Det är väldigt viktigt att du laddar med rätt hagelpatron!


Vapen och skytte – Del 1

 

Som vi skrev i avsnittet ”fakta om jakt” så får du inte använda vilket vapen som helst när du jagar. De vapen som du får använda, och som är de vanligaste, är kulvapen, hagelvapen och kombivapen i olika kalibrar.

Det finns något som heter ”säker vapenhantering”. Säker vapenhantering innebär att du ska hantera ditt vapen på ett sätt så att du inte utsätter dig själv eller andra för fara, och den här regeln gäller för alla. För att följa denna regel innebär det bland annat att du inte ska ladda ditt vapen förrän du är ute på ditt pass, och att du har kontrollerat att vapnet är säkrat och att loppet är fritt.

Det finns regler för vilket vapen du får använda, och det beror på vilket vilt du har tänkt att jaga. När du jagar älg, kronvilt och björn får endast kulvapen användas, och när du jagar rådjur så får du använda hagelvapen men kulvapen används lika ofta. De vapen som är förbjudna är helautomatiska vapen, pilbåge och enhandsvapen.

Går det att använda vilken ammunition som helst? Nej, det gör det inte. Den ammunition som du använder måste vara anpassad till ditt vapen, och det ska även vara anpassat efter det vilt som du tänkt jaga. Om du till exempel ska skjuta älg så måste du skjuta med ett klass 1-vapen. Om du har ett kulvapen i kaliber 6,5×55 måste du använda en patron som är anpassad efter just den kalibern. Om du ska byta ammunition så är det viktigt att du kontrollskjuter vapnet. Olika märken kan ge olika kulbanor, vilket innebär att träffbilden kan ändras och att skottet inte tar där det är tänkt.


Statligt jaktkort

 

För att ha tillåtelse att jaga så måste du ha ett statligt jaktkort. Det behöver du ha med dig när du jagar, och även ett lokalt jaktkort.

Ditt jaktkort bevisar att du har betalat viltvårdsavgiften och får lov att jaga i Sverige. Förutom att du måste ha med dig detta kort när du jagar så måste du även ha med dig det när du ska köpa ett lokalt jaktkort. Jaktkortet får du ungefär 3 veckor efter att din betalning har kommit in till jaktkortregistret.

Lite mer information om jaktkortet:

  • Jaktkortet gäller från 1 juli till 30 juni och måste förnyas varje år.
  • Du måste kunna visa upp jaktkortet på uppmaning för till exempel polisen.
  • För att få jaga så måste du ha betalat viltvårdsavgiften, det gäller oavsett fällfångst eller jakt med skjutvapen.
  • Om du är under 18 år, och inte självständigt handhar skjutvapen, behöver du inte lösa jaktkort. Det gäller den som inte fyllt 18 vid jaktårets början.
  • Kravet att betala viltvårdsavgift gäller även för de personer som delat aktivt i jakten utan att bära skjutvapen man har del i bytet, till exempel hundförare och drevkarlar.