Category: Jakt

Börja jaga – Del 2

Ansök om vapenlicens

När du väl har fått din examen så kan du börja ansöka om en vapenlicens för ett specifikt vapen. Det betyder att du inte ansöker om rätten att äga ett vapen, utan rätten att äga ett specifikt vapen. På varje ansökan så ska du skriva ner serienumret till vapnet du vill köpa eller ta över.

Bara för att du har en jägarexamen så betyder det inte att du får lov att låna någon annans vapen. Om du ska låna ett vapen som ägs av någon annan så måste ägaren vara med när du jagar med det, och det kallas för uppsiktjakt. Dessutom så måste du även ha en vapenlicens för samma vapen i samma vapenklass.

Om du ska låna ett vapen som du inte har en vapenlicens för, så måste du ansöka om rätten att ”låna ett vapen” hos polisen. Det är nästan som att ansöka om en vapenlicens, och fördelen med detta är att du inte behöver veta innan vad vapenserienumret och annat är.

Du ska alltid ha med dig vapenlicenserna när du är ute och jagar.

Betala statliga jaktkortet

Innan du ska jaga, och det gäller all jakt, så måste du betala det statliga jaktkortet. Kortet gäller i ett år, och det är obligatoriskt.

Om du inte har tänkt jaga i ett år så kan du göra ett uppehåll och inte betala jaktkortet det året. Du behöver inte betala förrän det året du tänkt börja jaga igen.

Det är Naturvårdsverket som administrerar detta.

Hitta jaktmarker

Har du inte tillgång till jaktmarker eller känner någon som har det? Då är här några sidor där du kan hitta information om markarrenden, jaktlag som söker nya medlemmar och korttidsjakt:

Sveaskog: http://www.sveaskog.se/sv/jakt-fiske-och-friluftsliv/jakt-och-viltforvaltning/jaktmarker-och-arrenden/

Jaktförmedling: http://www.jaktformedling.se/


Börja jaga – Del 1

 

Funderar du på att börja jaga? Då har du verkligen en massa roliga saker att se fram emot! Naturupplevelser, nya vänner, gott kött och en massa motion.

Men det funkar så klart inte att bara gå och köpa ett vapen och börja skjuta, utan det är mer komplicerat än så. Du behöver gå igenom en hel process, fyra olika steg och de är dessa:

  1. Skaffa jägarexamen
  2. Ansök om vapenlicens för valt vapen
  3. Betala statliga jaktkortet
  4. Hitta jaktmarker

Jägarexamen

Det lättaste sättet att göra dina jägarexamen är hos Svensk Jägarexamen, www.jagarexamen.se. Det tar endast 3 dagar för dig att få en komplett examen, och även rätt att ansöka om vapenlicens för både klass 1 vapen och hagelgevär. Du får lov att ha max 4 till 5 vapen, och om du vill ha fler så måste du får tillåtelse till det.

Det är rätt vanligt att man blandar ihop ”jägarexamen” med ”jaktlicens”, men det här är fel. Jaktlicens har med vapnet att göra, det har inte med dig att göra. Ditt vapen har en jaktlicens och får då användas till jakt, om vapnet inte har det så får det endast användas för målskjutning och övningsskjutning.

De som är ansvariga för registreringen av Jägarexamen i Sverige är Naturvårdsverket. Du vänder dig till dem om du till exempel har tappat ditt bevis på jägarexamen. Då skickar de ett nytt hem till dig som du tar med dig till en provledare och får då ett nytt.


Vapen och skytte – Del 2

 

Det finns fyra olika klasser på kulvapen och det är dessa:

  • Klass 1: En patron som är klass 1 måste väga minst 9 gram och ha en anslagsenergi om minst 2700 J på 100 meter, och det skrivs ut som E100. Det finns dock ett alternativ på att kulvikten ska vara minst 10 gram och värdet för E100 är mist 2000 J. En studsare i klass 1 ger dig tillåtelse att jaga alla svenska viltslag.
  • Klass 2: En kula som ska räknas till klass 2 måste väga minst 3,2 kg och värdet för E100 måste vara minst 800 J. Det är tillåtet att jaga allt med ammunition i klass 2 förutom älg, hjort, vildsvin, björn, säl, mufflon, varg, visent och myskoxe.
  • Klass 3: En kula som räknas till klass 3 måste väga minst 2,5 kg och värdet för E100 måste vara minst 200 J. Självklart så får du även inte jaga de djuren med klass 3 ammunition som du inte får lov att jaga i klass 2. De djur som du inte heller får lov att jaga med klass 3 är rådjur, bäver, lo och järv. De djur som du får lov att skjuta är räv, grävling, hare, mårdhund, skogs- och fältfågel, gäss och änder, och även de som är godkända för klass 4.
  • Klass 4: För att en kula ska räknas till klass 4 så finns det ingen minsta kulvikt och här mäts inte anslagsenergin i E100, det man gör är att utgå från energin vid mynningen istället. I klass 4 så får du bara jaga mindre djurarter som till exempel mård, mink, iller, vildkanin och måsfågel. Du får även använda klass 4 ammunition vid grytjakt efter grävling, räv eller mårdhund.

Vad är skillnaden mellan olika kalibrar? Kalibern är patronens diametermått. Man mäter kalibern på ett kulvapen genom att mäta mellan två motstående bommar i loppet, med ett hagelvapens kaliber fastställs enligt ett gammalt system från tillverkning av eldrör till kanoner. Patronerna till ett kulvapen betecknas oftast kalibern genom att ange loppkalibern x hylsans längd, till exempel 8×57 JS.

Finns det olika typer av hagelammunition? Ja, det finns det. Hagelammunition är en hylsa som är fylld med så kallade hagel, gjorda av antingen bly eller stål. De finns i olika storlekar, vikter och längd – det beror på vad för vapen du har och vad du ska jaga. Det är väldigt viktigt att du laddar med rätt hagelpatron!


Vapen och skytte – Del 1

 

Som vi skrev i avsnittet ”fakta om jakt” så får du inte använda vilket vapen som helst när du jagar. De vapen som du får använda, och som är de vanligaste, är kulvapen, hagelvapen och kombivapen i olika kalibrar.

Det finns något som heter ”säker vapenhantering”. Säker vapenhantering innebär att du ska hantera ditt vapen på ett sätt så att du inte utsätter dig själv eller andra för fara, och den här regeln gäller för alla. För att följa denna regel innebär det bland annat att du inte ska ladda ditt vapen förrän du är ute på ditt pass, och att du har kontrollerat att vapnet är säkrat och att loppet är fritt.

Det finns regler för vilket vapen du får använda, och det beror på vilket vilt du har tänkt att jaga. När du jagar älg, kronvilt och björn får endast kulvapen användas, och när du jagar rådjur så får du använda hagelvapen men kulvapen används lika ofta. De vapen som är förbjudna är helautomatiska vapen, pilbåge och enhandsvapen.

Går det att använda vilken ammunition som helst? Nej, det gör det inte. Den ammunition som du använder måste vara anpassad till ditt vapen, och det ska även vara anpassat efter det vilt som du tänkt jaga. Om du till exempel ska skjuta älg så måste du skjuta med ett klass 1-vapen. Om du har ett kulvapen i kaliber 6,5×55 måste du använda en patron som är anpassad efter just den kalibern. Om du ska byta ammunition så är det viktigt att du kontrollskjuter vapnet. Olika märken kan ge olika kulbanor, vilket innebär att träffbilden kan ändras och att skottet inte tar där det är tänkt.


Statligt jaktkort

 

För att ha tillåtelse att jaga så måste du ha ett statligt jaktkort. Det behöver du ha med dig när du jagar, och även ett lokalt jaktkort.

Ditt jaktkort bevisar att du har betalat viltvårdsavgiften och får lov att jaga i Sverige. Förutom att du måste ha med dig detta kort när du jagar så måste du även ha med dig det när du ska köpa ett lokalt jaktkort. Jaktkortet får du ungefär 3 veckor efter att din betalning har kommit in till jaktkortregistret.

Lite mer information om jaktkortet:

  • Jaktkortet gäller från 1 juli till 30 juni och måste förnyas varje år.
  • Du måste kunna visa upp jaktkortet på uppmaning för till exempel polisen.
  • För att få jaga så måste du ha betalat viltvårdsavgiften, det gäller oavsett fällfångst eller jakt med skjutvapen.
  • Om du är under 18 år, och inte självständigt handhar skjutvapen, behöver du inte lösa jaktkort. Det gäller den som inte fyllt 18 vid jaktårets början.
  • Kravet att betala viltvårdsavgift gäller även för de personer som delat aktivt i jakten utan att bära skjutvapen man har del i bytet, till exempel hundförare och drevkarlar.

Fakta om jakt – Del 2

 

Vilket vapen du ska använda beror på vilken art du ska jaga. Om du ska jaga till exempel älg eller björn så får du endast använda kulvapen. Om du ska jaga rådjur så får du även lov att använda hagelvapen, men kulvapen går lika bra. De vapen som är förbjudna är helautomatiska vapen, pilbåge och enhandsvapen.

Du måste ha fyllt 18 år för att få licens på ett vapen, och dessutom ha en godkänd och komplett jägarexamen. Förutom det så får du inte heller ha begått ett allvarligare brott, och även redovisa för en godkänd vapenförvaring. Med godkänd vapenförvaring menas ett säkerhetsklassat vapenskåp där ammunition och vapen förvaras när det inte används. Det går att få licens för max fyra stycken vapen.

Det finns olika sorters jakt. Det finns löshundsjakt i olika former, smygjakt, vakjakt, grytjakt och drevjakt. Det finns också olika former av fågeljakt.

För att jaga krävs det en viss utrustning och det är:

  • Vapen och ammunition
  • Ordentliga skor som kängor eller gummistövlar
  • Vattentäta kläder som andas
  • Någon form av hörselskydd
  • Kikare
  • Försäkring
  • Jaktkort

Det krävs olika utrustning för olika sorters jakter. Om du vill synas så lite som möjligt, till exempel när du jagar rådjur, behöver du då kläder med kamouflage. Om du ska jaga ripa i fjällen så ska du ha vita kläder på dig för att smälta in i miljön. När man jagar älg så är man flera stycken och därför behöver man signalkläder för att synas för att minska risken för vådaskott.


Fakta om jakt – Del 1

 

Jakten är inte längre ett överlevnadssätt, i alla fall inte här i Sverige. Nu jagar vi för att komma närmre naturen och ta vara på överskottet som naturen ger, och även för att följa näringskedjan från gräs till gryta. Det är även ett mer ekologiskt alternativ till kött från tamdjur.

Det går naturligtvis inte att bara gå ut och börja skjuta på våra djur. För att jaga krävs det licens på jaktvapen och en godkänd jägarexamen. En jägarexamen består av ett teoretiskt prov och tre praktiska prov. De praktiska proven är på hagelgevär, kulgevär och högviltprov för kulgevär. Förutom detta så måste du även betala en årlig, statlig, viltvårdsavgift i form av ett jaktkort. Om du inte blir godkänd på din jägarexamen så kan du jaga under uppsiktsjakt.

Om du äger mark så får du lov att jaga på din mark. Du får även lov att överlåta eller upplåta jakträtten på andra. Det går att jaga på stort sett all mark där jakt kan bedrivas.

Om du till exempel är sugen på att jaga älg så måste du ta reda på när när och var den får jagas. Det är regeringen som bestämmer vilka arter som får jagas och när. Det kan dock variera från vilken del av landet du befinner dig i. I Sverige så finns det nästan 300 000 registrerade jägare, och 150 000 av dem är frivilligt anslutna till Svenska Jägareförbundet.

När får du lov att jaga då? Jaktsäsongen i Sverige brukar mest vara under hösten och vintern, ungefär från augusti till februari. Det kan dock variera rätt mycket mellan olika delar i Sverige, både längd och vilken art det går att jaga. Det är regeringen som bestämmer vilka jakttiderna är, och vissa arter får man endast jaga på särskilda tider som till exempel älg.